• Fastighetsägarna har haft en exempellös värdestegring de senaste åren. Värdet på hyresfastigheter i Stockholms innerstad har stigit med 56 miljarder kronor på fem år. [se även Fastigheternas värdestegring ]

• Marknadsanpassning leder till hyreshöjningar i hela Storstockholm. Det flyttar in ca 20 000 människor per år till Stockholmsregionen och det byggs väldigt lite nya hyreshus. En marknadsanpassning leder därför till att hyrorna kan höjas kraftigt i hela Storstockholm. Vanligt folk får lämna sin hembygd till förmån för förmögna och företag som kan betala marknadshyror med obeskattade pengar och hyra ut till sina anställda. Dagliga annonser i tidningarna visar att företag är beredda att betala 100 % högre hyror än dagens normalhyror för hyreslägenheter i innerstad och närförort.

• Hyreshöjningar i befintliga hyresfastigheter leder inte till ökad nyproduktion. Vare sig kapital bildas i fastighetsbranschen eller på annat sätt så satsar man bara kapital på sådana projekt som man tror blir lönsamma. Även med de mycket höga hyror som tillåts i nyproduktion så har det varit mer lönsamt att bygga bostadsrätter. Det beror bl.a. på att 30 % räntekostnaderna för lån till bostadsrätter får dras av från inkomstskatten. Bostadsrätter blir på det viset skattesubventionerade. Hyreshöjningar i befintliga hyreshus leder alltså endast till att fastighetsägarnas vinster ökar ytterligare samtidigt som boendetryggheten för hundratusentals Stockholmare hotas.

• Om staten skulle satsa lika mycket på att subventionera nyproduktion av hyresrätter som på finansiering av villa- och bostadsrättsboende så skulle bostadsbristen snabbt kunna avhjälpas. Bostadsinstitutens utlåning till allmänheten för småhus och bostadsrätter uppgick år 2000 till 585 miljarder kronor. Till detta kommer nischbankernas utlåning. Låntagaren betalar endast 70 % av räntekostnaden, resten betalar staten. Om man antar att räntan för bostadslån är 5,7 % blir statens kostnad år 2000 för att finansiera villa- och bostadsrättsboende över 10 miljarder kronor.

• Varje hyresgäst som inte bor i nyproduktion har i decennier betalat fastighetsskatt, som ursprungligen var avsedd för att subventionera nyproduktion, men som nu används till annat. Fastighetsskatten i innerstan är (1999) ca 50 kr/kvm och år, dvs 3 200 kr/år för en tvåa på 64 kvm, eller ca 321 miljoner per år från innerstadens hyresgäster

• Vissa fastighetsbolag och banker spekulerar i kraftiga hyreshöjningar. För fyra år sedan kostade hyresfastigheter i innerstan ca 6600 kr/kvm. Under år 2000 köptes en del nedgånga fastigheter för 14-16 000 kr/kvm trots att de nuvarande hyresintäkterna (ca 750-790 kr/kvm) inte motiverar ett högre pris än ca 7 000 kr/kvm. Det finns starka skäl att tro att köparna tänker genomföra reparationer (som egentligen ingår i den tidigare hyran) och vissa smärre standardförbättringar och sedan yrka på hyror på 90% av hyror för nyproducerade lägenheter (1 300 kr/kvm).  [Tillbaka till Startsidan ]

Källor: REPAB "Årskostnader bostäder 2000".     Utlåningsstatistik från Riksbanken.    Stockholm kommuns förköpslistor för fastigheter.     Stockholms kommuns utrednings och statistikkontor.     Muntliga uppgifter från Familjebostäder och från Hyresgästföreningen.